,

Ja, då var man hemma igen. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om skolan mer än att det var riktigt kul att träffa alla igen, samtidigt som det kändes väldigt tungt att sitta där i skolbänken och försöka koncentrera sig på någon som står där framme och pratar. Det hade lika gärna kunnat vara en måndag i oktober. För trots att solen lyste och man var glad att se alla så gick det inte att skjuta bort tanken att sommaren är på väg bort och att det dröjer ca 50 veckor till nästa sommarlov.
(om ni inte förstod min gemföring med en oktobermåndag, så menade jag att det är en regnig höstmånad som gör nästan allting jobbigt eftersom man har hunnit komma igång med skolarbetet samtidigt som det är lång kvar till nästa långa lov - jullovet. Och att jag valde just dagen måndag säger ju sig själv. Alla måndagar suger)

Och jag måste bara få berätta att vi har fått en ny mentor. Rocivan. (ljudskrift; rossivann) Visst låter det lite som en råtta? Och jag tänker faktiskt på en råtta när jag ser honom. Haha.
Men det roliga med honom var att han, enligt sig själv, kunde bryta lite då och då så vi skulle säga till om vi inte hörde.
Den stora frågan; Då och då? Killen (gubben?) lät ju fan som om han kom till Sverige härom dan. Okej, kanske inte riktigt, men han bröt lagom mycket oftare än då och då iallafall. (+ att han pratade hälften så lågt som jag viskar)
Aja, han är vår nya mentor iallafall. Enjoy!

Men nu ska jag slå pappa en pling och höra när träningen börjar idag. Har en känsla av att den börjar rätt tidigt.
Höres! / frida