,

När jag tänker efter så borde det inte vara så viktigt? "Du kan inte älska någon förrän du älskar dig själv" har man hört många gånger, men det borde väl gå? ..Eller?

Säg att jag verkligen hatade mig själv mer än allt annat, och plötsligt så börjar det en ny kille i klassen. Så är han cool, snäll, söt och allmänt glad.
Vore det inte ganska enkelt att tänka då "orka bry sig. Han kommer ändå aldrig bry sig om mig"?

---

Jag läste någon intervju här om dagen. Jag tror att det var någon Amerikansk b-kändis eller något, jag vet inte riktigt, men what a smartass!
"I love my boyfriend, i love my family, i love my dog, i love my friends, i love my home and i love my job, but what's most important - I love myself."
Tänk att vakna varje morgon och tänka "tja, äckel. Enjoy the day, för jag hoppas att det inte blir många fler."
Yes! Undra om den personen kommer utföra någonting viktigt och bra för sig själv den dagen?
Om personen istället skulle vakna och tänka "Godmorgon, brightbrain. Idag ska du klara allt du ger dig in på, för du är bäst", så känns det bara som att allting kommer gå mycket bättre, eller hur?

---

Så om du skulle vara den personen som tänkte det sista, tror du inte att den nya killen skulle lägga märke till dig då?
Det tror jag!
.. Men sen så finns det ju folk som man lägger märke till just bara för att dom älskar sig själva så mycket.
Kissie är ett fint exempel! Fast det är nog därför man läser hennes blogg. Iallafall jag. Jag läser den just för att se vafan människan nu har kommit på att hon ska göra som är så speciellt just för att hon är så bra.
Haha, ja, men vad vet jag. FNISS! / frida